Välkommen till den här världen.

I dag har jag äntligen tänkt att vi ska titta hem hos mig. För en gångs skull var det både städat och hyfsat ljus hemma hos mig, så jag tog mig för att fota lite förra söndagen.

Så, här kommer en in till mig! En trång liten hall med vita väggas som ska bli blommiga, pga tycker det inte är mönstrat nog … Alltså, disclaimer direkt, jag gillar grejor, mönster, färg, har noll barn men massa leksaker och barnböcker. Så.

Innanför den lelle hallen är min kontorshörna. Ett PS-bord från Ikea med nedfällbar bordsskiva rymmer det mesta, och i steghyllan bor fackböcker och Muminpappan bestämmer.

Finklänningen hänger på pynt, valentinballongen jag fick av Ida lever än, Annika gjorde en finskylt till min alla hjärtans dag-fest och Tove Jansson blickar ner över hemmet.

Sängen går i rött och Wes Anderson-planchen fick följa med från förra lägenheten, men en ordentligare ram borde den verkligen få. Underkjolen hittade jag på Myrorna i vintras och den väntar på att få gå på dans.

Bredvid kjorteln kommer mina hjärtan, böckerna. Jag sket i att flytta med Billybokhyllorna från Norrtälje, sålde dem på blocket och köpte istället ett ordentligt Elfasystem. Planen är 30cm djupa och förutom där bilderböckerna bor är det dubbla rader. Så detta sväljer lika mycket som fem Billysar ungefär. Plus tv, vinyler och skivspelare.

Det är fullsmockat i hyllorna från golv till tak, precis som jag vill ha det.

Vid sidan om bokhyllan finns en liten rar balkong som i sommar ska fyllas med odlingar, där ska jag sitta och sippa på mojitos och se på båtarna som glider förbi.

I fönstret bor samlingen med kultstenar av Bengt Berglund och blommor som luktar gott. Och i horisonten tittar Sofiakyrkan upp.

Moraklocka bredvid är dock bara på lur. Den är egentligen ett drinkskåp! Fyllt med festtillbehör, ölstop och sprit. Tanken är att jag ska måla om det med kurbits pga älsk. Enligt pappa ska det finnas ett klockhuvud i Norrland som väntar på återförening också.

Väggen därpå huserar tavelvägg, med Hurula-affisch, Keaton Henson-prints, vävda nunnetavlor och John Bauer-tryck.

Och därunder bor fröjden. Mitt egna piano. Jag har velat ha ett i HUR många år som helst. Och när jag äntligen flyttade dit jag ville bo så började jakten. Från 1 juni när jag flyttade in mailade jag säkert på 100 olika pianon på Blocket, men alla var redan sålda, för tunga, för stora eller för dyra, men den 5 december köpte jag denna dröm för 500 kronor och pappa och jag hivade in det och körde hem det medan snön föll.

Till det har jag skaffat mig fina notböcker och så snart som möjligt ska jag investera i en ordentlig stämning av pärlan.

Därpå kommer ett litet trångt kök, med skjutdörr ifall en är trött på personerna i andra rummet. Det var ytterst dåligt ställt med skafferi i köket så jag (läs pappa för mina muskler sa ha!) borrade upp stringhyllor och fyllde burkar med allt en kan behöva för matlagning. På sidorna hängde jag saker i s-krokar och mitt emot fick skärbrädor och brickor bo.

Köksbordet är ett runt litet slagbord som en kan sitta nästan tre vid i köket, ställer en ut det i vardagsrummet får fem plats! Under hyllan har jag ett blombord med kokböcker och fyllt med karameller, i stor brist av påfyllning, som synes.

Och så till sist till badrummet, som är litet och omöjligt att fota, men som har badkar. Och på dörren har jag satt denna magiska affisch för pepp. Det var det hela!