”There is a crack in everything, that is how the light hets in.”
Där är det fint.
Pampiga dryckesfontäner.
Utsmyckade tak.
Och guld överallt. Jag hade mamma med mig och kvällen var utsåld.
Det var nämligen First Aid Kit med vänner som skulle hylla Leonard Cohen med en helkväll.
Vilket såklart var exakt så fint en kan tänka sig.
En av vännerna de hade med sig var fantastiska Frida Hyvönen.
En annan var Jesper Lindell som de sjöng Chelsea Hotell #2 med, en av mina favoritlåtar från skivan New skin for the old ceremony som jag har skrivit längre om här.
De hade även Adolf Fredriks föräldrakör, Loney dear och Maja Francis med sig.
Och den fantastiska Annika Norlin som sjöng Hallelujah.
En helt fantastisk konsert som avslutades med att alla en och en kom in och sjöng So long Marianne. De stående ovationerna varade i nästan en kvart. Tydligen filmades hela konserten, vilket känns som en ynnest, att sen kunna de detta om och om igen.
