• Clara Kron

”Jag tröttnade på Guds avsikter för evigheter sedan.”


Författare: Danielle Trussoni

Titel: Angelologi – Änglarnas tecken

Serie: Angelologi #1

Förlag: Damm

Utgivningsår: 2010

Sidantal: 479

Betyg: 1/5

Recensions-ex: Ja

Syster Evangeline har bott bland nunnorna i ett kloster strax utanför New York sedan hon var tolv år. En dag när hon utför sina sysslor i klostrets bibliotek får hon ett brev som kommer att förändra hennes liv.

Brevet är från en man som vill veta mer om en brevväxling från 1940-talet mellan den dåvarande abbedissan på klostret och den berömda Abigail Rockefeller. Evangeline börjar undersöka breven och upptäcker något ofattbart. I över tusen år har det pågått ett krig mellan ett samfund av angelologer (personer som forskar om änglar) och ättlingarna till fallna änglar som en gång i tiden fått barn med människorna.

Dessa halvänglar är grymma varelser som lever mitt ibland oss. Evangeline inser att hennes föräldrar varit en del av motståndsrörelsen mot dem och att det nu är hennes tur att fortsätta kampen för mänskligheten.

Samtidigt omringas klostret av ett stort antal hotfulla bevingade varelser. Kan Evangeline undkomma dem och med hjälp av de ledtrådar som döljs i breven hitta det föremål som kan avgöra striden?

Denna bok har många tyckt fruktansvärt mycket om och jag antar att de som gjorde det även gillade Da Vinci-koden. Jag gillade tyvärr ingen av dem. Till att börja med tar det flera sidor, hundratals innan det faktiskt händer något. Det lunkar på otroligt långsamt och även om vi är nära karaktärerna kan åtminstone inte jag relatera till någon av dem, allra minst Evangeline, som jag för övrigt tycker har ett plågsamt träffande namn, det måste väl ändå finnas någon form av gräns?

Jag må också dels ha förväntat mig för mycket, och varit i villfarelse av vad jag faktiskt tycker om. Inte gillar jag änglar eller författare som liknas vid Dan Brown inte. Det vet jag ju, allt för ofta har jag fått undra hur jag tänkte sedan jag började bokblogga tyvärr. Men jag antar att det blir mer blandat då också. Hur som helst, det är en lång bok och visst, ibland blir det tidvis lite spännande, men ärligt talat tycker jag verkligen att ingenting händer. Jag tycker att språket är platt och jag blir aldrig medryckt eller hänförd. Större delen av boken tar fruktansvärt lång tid att ta sig igenom, jag har faktiskt haft den på gång i månader och behövt pausa emellan. Långa beskrivningar om verkligen varenda eviga lilla detalj så att det bara blir ett enda tjörv av det hela. Och sedan kommer slutet som blir platt och fall det med.

Jag skulle inte rekommendera denna bok till någon, men jag antar att det inte gör något, för det finns det hemskt många andra som är beredda att göra.

0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla