”I slutändan är det inte förändringarna som krossar ens hjärta – det är glimtarna av det
Titel: Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet
Författare: Jennifer E. Smith
Förlag: B.Wahlströms
Utgivningsår: 2012
Sidantal: 206
Betyg: 2/5
Recensions-ex: Ja
Detta måste vara den värsta dagen i sjuttonåriga Hadleys liv. Hon är bara fyra minuter försenad men det är tillräckligt för att hon ska missa planet till London och därmed riskera att komma försent till sin pappas bröllop. Nästa plan går inte förrän om flera timmar så hon är fast på flygplatsen. Dagen kan inte bli värre! Då möter hon drömkillen. Han heter Oliver, han är från England och ska med samma plan. Under de följande 24 timmarna utspelar sig en oförglömlig kärlekssaga. Två främlingar blir förälskade under den långa flygningen mellan New York och London, skiljs åt på flygplatsen med en kyss och aldrig kommer att träffas igen – eller?
En underbar bok om tillfälliga möten, familjerelationer, ödets nyck och kärlek vid första ögonkastet. En bok som får dig att tro på att sann kärlek finns och att den kommer när man minst anar det.
Denna bok. Nej. Låt mig börja med att visa på några särskilda citat ur den som förklarar detta. Och jag ber om ursäkt om det blir spoilers men jag kommer ändå inte rekommendera er att läsa denna bok senare så.
”Hon hade kisat mot sin egen spegelbild och undrat hur Oliver orkade ödsla någon tid alls på henne. Hon brukade inte vara typen som brydde sig sig särskilt mycket om smink och frisyrer, och hon brukade inte tillbringa särskilt mycket tid framför spegeln, men hon var liten och blond och ganska söt på ett sätt som killarna i skolan verkade uppskatta. Ändå hade bilden i spegeln varit ganska frånstötande, och det var innan hon slumrade till för andra gången. Hon vågar knappt föreställa sig hur hon ser ut nu.” ”Kön fortsätter röra sig omkring dem och vakten ger upp, för tillfället, med en frustrerad suck, men Hadley märker ingenting – hon tar tag i Olivers skjorta, rädd för att dras bort ifrån honom, men han trycker handen mot hennes rygg medan han kysser henne och sanningen är att hon aldrig har känt sig så trygg i hela sitt liv.”
Hadley är 17 år gammal. Hon har, vad jag kan läsa i alla fall, en fullkomligt underbar pappa, och en underbar mamma också. Men Hadley tror att världen dels cirkulerar fullkomligt kring henne, och dels är helt emot henne. Att hennes pappa blev kär i en ny kvinna på andra sidan havet är det största straff världen kan tilldela henne. Och hon talar mer än gärna om det för alla som vill höra på.
Hadley, på väg till sin pappas bröllop, den första mannen i hennes liv som nu alltså tänker förstöra det genom att gifta sig med någon annan än Hadleys mamma, som för övrigt kommit över uppbrottet mycket galant, och detta är ju självklart det värsta som någonsin kan hända. Nå, på väg för att konfrontera denna, tidigare mest betydelsefulla mannen och demonstrativt, som en tjurig femåring, ge tillbaka en bok Hadley fått av honom, möter hon en ny man. Oliver.
För detta är, på många sätt i likhet med kritiken som riktats mot Twilight, en historia om ännu en ung kvinna vars liv helt cirklar kring män och som existerar enbart tack vare dem. Boken må utspela sig enbart under 24 timmar men Hadley hinner ändå uppleva ”sann kärlek”. Hadleys relation till sin far är direkt beroende av hennes till Oliver. Utan honom skulle hon aldrig komma till sina utvecklande insikter om varken det ena eller det andra.
Något man till viss del kunde ”skylla på” ifråga om Twilight är att det är en sådan uppenbar fiktiv bok, man kan skylla på vampyrernas särskilda dragningskraft och hur de påverkar människor. Här finns ingenting sådant, det är en realistisk bok där kärleken till en man framställs fullkomligt orealistisk och ohälsosamt egentligen. Jag hoppas verkligen att de som läser denna bok inser det och att den inte ger en sund syn på det hela. Nog för att detta bara är ett dygns insyn i en kärlekshistoria och det kanske utvecklas till något annat sedan. Men jag tycker denna syn på kärlek och kvinnor och män är fullkomligt skev, och jag brukar nästan aldrig ens vilja uttala mig om dessa typer av saker.
Det som ändå ger denna bok två av fem möjliga är språket som tidvis, består av mycket vackra citat. Men det gör det nästan ännu mer skrämmande, att förklä denna historien så vackert. Så läs den inte, eller läs den men var på din vakt.