I beg your pardon, I never promised you a rose garden

Oavsett vad titeln till inlägget antyder, så har jag faktiskt alltid lovat mig själv en rosträdgård. Men låten är bra. Hur som. Jag tycker vita väggar är tråkigt, och har velat tapetsera om min hall i en evighet. För ett tag sedan budade jag därför hem två rullar vintagetapet från Tradera. Röd botten med gula, nästa guldlysande rosor på.

Och i helgen kunde pappa äntligen hjälpa mig sätta upp dem! <3 Jag är bra på mycket, men mönsterpassning är inte min grej. Här har vi kommit halvvägs.

Och här är det nästan färdigt och kväll, och jag roade mig med Guns’n’roses.

I går hade jag en ledig dag och pappa kom till mig för att göra klart. Vi satte upp spegel …

Och hatthylla! Jag bytte sida från innan, då denna var för bred. Hatthyllan har jag kuskat med mig från Norrland där jag räddat den från ett av uthusen. Innan var det en förfärligt modern sak med ljus björnfanér och plastiga hemskheter.

Nu hänger här väskor och jackor och allt kommer så till sin rätt. Allt matchar ju till dessa rosor. Planen nu är att skaffa en ny taklampa och en hög teakbyrå för att verkligen ta till vara på utrymme. Tavlor och någon sorts nyckelskåpslösning måste jag också komma på, men allt är så fult. Har ni något tips?