Ett litet liv, pt 2.

Vi tar vid där vintergenomgången slutade, och fortsätter. Först tänkte jag, men hur kul blir det ens att läsa om jul, men nu har ju stormen härjat hela natten, då känns det som att det passar bra ändå!

Så, det blev lucia igen, och som de senaste fem åren byggde jag min egen luciakrona! I år var materialen ståltråd, julgransljus och – hållare som jag massakrerade, samt plastväxter.

Resultatet blev följande. Kommer aldrig kunna gå tillbaka till ett liv utan levande ljus i kronan nu, tyvärr.

Efter jobbet mötte jag upp Karro på traditionsenlig luciaöl, dels för att fira att hon som musiklärare tagit sig igenom en hel dag av sång, men också för att luciaöl är allmänt pang.

Sen fick Fredde också pröva kronan, och det är som jag alltid tänkt, alla är superfin i luciakrona. Mer lucior åt folket!

Sedan blev det den 17e, och Ida skulle få sin 30årspresent av mig. Det blev en heldag, med Moderna museet, kolla på skridskååkare i Kungsträdgården, kika på NK:s julskyltning …

… och sedan gick vi till Fasching, där Mattias Alkberg hade show. En av de finaste människorna vi har på denna jord.

En helgdag bestämde sig Fredde och jag för att våga vägra julhetsstress och inte gå ut på skyltsöndag och trängas med folk om julklappar. Så vi köpte Spyro till hans PS4, Anders kom över, vi lagade tacos och jag ritade bra paket att ge folk istället.

Sedan var det dags för Karro att åka norrut över jul, och Amanda och jag kom över på kylskåpstömmarmiddag.

Sedan var det dags för den stora julpysseldagen. Fredde kom över, jag satte på en favoritjulskiva och satte en lussedeg, glöggen stod på värme och allt var gemytligt.

Det fejjades och donades, och lussebullarna fylldes med mandelmassa och vaniljkräm och det blev juldukar på vartenda litet bord och Karl-Bertil-trycket jag gjorde förra året åkte upp på väggen.

Än en gång blev det tupplur, för frågan är om det om det finns något mysigare att tupplura medan någon annan stökar på i bakgrunden?

Framåt kvällen kom pappa förbi och levererade en gran, och jag gick ner till källaren efter allt pynt. En ovanligt bra gran, bullig och rund, som jag gillar dom. Det var första gången jag fick hjälp att klä gran, men Fredde tog det hela på stort allvar och prakten blev ett riktigt praktexemplar detta år.

Dan före dopparedan hade mamma och jag lite stök kvar att göra på stan, så vi inledde med lunch på Svenskt tenn innan vi köpte de sista julklapparna och jag åkte hem till mig. Fredde och jag gav Bingolottos uppesittarkväll en chans, men HERRE-GUD vad långsamt?! Och så lite fokus på bingo. Jag gav upp efter en timma och vi kollade på Klaus istället, hundra procent mysig.

På julaftonsmorgon var det grått och sävligt ute, men inne var finaste duken lagd och julservisen jag fått från mormor framplockad. Vi åt långfrukost innan Fredde körde mig och julklapparna hem till mina föräldrar, innan han fortsatte till sina.

Hemma hos mamma och pappa var det bara vi tre i år, men det var fint ändå. Tillexempel kan en rulla veganska göttbullar och steka dem ifred utan att behöva trängas vid spisen med köttisar.

Jag hade en röd sidenklänning från 70talet, och kände mig som en avkomma till Kate Bush och Karin Larsson.

Sen blev det julbord och vi såg K-special om Per Åhlin som en uppvärmning inför Karl-Bertil, som alltid är dagens höjdpunkt, och efter klappöppning tog jag tuben hem till Freddes föräldrar och sist men inte minst hamnade vi på midnattsvickning hemma hos några av Freddes kompisar. En lång och bra julafton, helt klart.

Mellandagarna gick i sakta mak, jag jobbade lite och spenderade kvällar med att kolla kostymdraman och rita.

I julklapp hade jag bland annat fått snyggt sudd och block av mamma och pappa, det fick flytta hem till Fredde tillsammans med lite andra målargrejor, så jag kan rita eller måla när jag vill där med. Mycket smart!

På väg till en bar upptäckte jag att en tragedi hade utspelat sig i Zinkensdam, och var tvungen att fota till Karro som var kvar i Norr. Hon om någon vet hur mycket jag älskar potatis, så vi led ihop med den stackaren som inte fick uppfylla sitt livsöde.

I julklapp dök även badskum och -bomber upp, vilket ju passar perfekt inför nyår.

Sådana högtidliga bad kräver ett glas saft, en bra serie och snus inom räckhåll.

Nyårsafton vaknade vi hos Fredde istället och till frukosten gav han vegansk dryckchoklad en chans, han gillade! Själv tycker jag inte den har samma sting som Oboy har.

Sedan tyckte vi att en nyårspromenad var av vikt, innan vi började göra oss fina för att gå på middag och fest. Och där ute väntade solen, den första på flera dagar kändes det som, och ett bra sätt att avsluta året i, i ljust minne bevarat, som en säg.