• Clara Kron

”’Det var det fräckaste’, sade hertigen när hon berättade för honom samma kväll&#8


Författare: Alan Bennett

Förlag: Ordfront

Utgivningsår: 2010

Sidantal: 124

Betyg: 3/5

Recensions-ex: Nej

Det är den engelska drottningens olydiga hundar som får henne att gå på bokbussen. Hon ber om ursäkt för att de skäller så och av artighet lånar hon en bok. Det visar sig vara en omåttligt torr och tråkig roman, men drottningen läser pliktskyldigt ut den, lämnar tillbaka den och återvänder till slottet med en ny bok i väskan. Den här gången får hennes val oanade konsekvenser. Boken hon lånat väcker nämligen Hennes Majestäts passion för läsning. En passion som växer sig så stark att hennes officiella plikter blir lidande

Den här boken är i början otroligt fantastik och mysig (och då är ändå ordet mysig ett ord jag inte gärna beblandar mig med). Drottningen är ljuvlig och jag kan verkligen tänka mig henne skumpandes efter sina ettriga hundar in på bokbussen med pesikokinderna röda av ansträngningen. Jag fullkomligt älskar hur hon verkligen trycker ned böcker i halsen på folk och domderar och har sig. Den är trevlig, som en trallvänlig låt ungefär. Men mot slutet tycker jag allt att det dalar. Det blir inte lika mycket spänning utan mer upprepning, vi vet vid detta laget redan att drottningen läser. Må hända att jag i slutskedet av boken hade feber, men jag tvivlar på att jag hade vunnits över ändå. Nu blev det snarare en bra liten bok, men som kanske antagligen passar för människor, som precis som Hennes Majestät, inte har läst så mycket innan. Då tror jag den är strålande. Men för mig var den bara trevligt tidsfördriv som bäst. En kort recension på en kort roman. Yes sir.

0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla