33 bortglömda bilder innan våren kom.

Dessa bilder har legat redo flera veckor, men jag har helt kommit av mig. Men jag tänker vi tittar på dom ändå, även om jag knappt vet vad som är på bilderna 🙂 Nästan som att framkalla en rulle film en glömt bort, och det är ju fint!

Jag tror vi börjar här, för allting ligger huller om buller. Men isen hade precis börjat brista, cykeln hade plockats fram och medan jag cyklade förbi Slussen, med Håkan Hellströms liveskiva i öronen, såg jag kranarna och drömde mig bort till Göteborg.

Jag hade fullt upp med arbetsprover till Konstfack och fann mig själv stå och stirra på fina förpackningar på Ica. Synd att lakrits är så äckligt.

En dag var det i alla fall snudd på vår, och skinnjackepremiär! Jag skulle möta upp Karoline och gå på Antikmässan.

Överallt fanns det så mycket tjusigt att se, som denna fina spenatstuvning i kakformat.

Karoline tyckte också om dem, men vi hejdade oss från att köpa.

De hade även en Salvador Dalí-utställning och denna gigantiska klocka stoltserade.

Vi köpte dock varsin byxdräkt, och lite goa onödiga grejer som dessa gnuggisar.

Sen mötte vi upp kompisar för en öl och jag visade ett annat bra fynd.

I skolan var jag mest hela tiden, vi hade två veckors självständigt arbete och kunde komma och gå som vi ville, men Erik och jag var där vanliga tider ändå, och kämpade. Jag hade skaffat mig en koffert för att hålla koll på alla projekt och inte glömma saker hemma eller i skolan.

Vi ritade stilleben och jag gjorde denna totempåleskiss av en uppstoppad räv, en dödskalle och en ballong. De stod egentligen på rad men från mitt håll såg de ut som staplade.

Jag gjorde också klart saker som legat och släpat, som denna Karl-Bertil-parafras som legat och skräpat sen i julas. Nu fick han färg.

Jag kämpade också på med mitt reduktionstryck i linoleum. Nästa steg är att karva bort allt jag vill ska fortsätta vara grönt och sen trycka med svart. Samt texta vad som finns i skafferiet.

Men det var också fredag och Karoline och Kosmo mötte upp mig för en AW.

Vi gick till Katarina Ölkafé, drack snordyr öl och spanade på hundar.

Jag införde semiutegångsförbud tills arbetsproverna var klara, och spenderade kvällarna med vettiga saker som att nysta garn och kolla på dokus.

Det blev dock alla hjärtans dag, och jag gjorde mig fin för att äta middag med Amanda och Ann, vi gick till Landet och åt pasta med vegansk grönkålspesto och brysselkål. Mycket gott!

Jag piggade upp mig i slitet med ett litet, litet konstverk. Nämligen en väktare till hemmet – ett Stockholmslejon i miniatyr!

Men så blev det helgdag och vi skulle spela skivor. Piffade därför till mig.

Hade sammetsklänning med nitar och puffiga ärmar, och många ringar som en bör.

95% av tiden såg jag dock ut såhär, i blåställ, med massa färg och skit överallt. Här höll jag på att slipa min rävskulptur.

Men eftersom jag skriver för Popmani så fick jag gå på releasekonsert för Hurulas nya skiva, jag tog Amanda under armen och vi kilade till Nalen klubb. Han sjöng så fint, och det var skönt att se honom utan att trängas med tusen män för en gångs skull.

Sen kände vi, att eftersom vi ändå var ute kunde vi lika gärna fortsätta, och drog till Häktet där Johan Airijoki också körde live. Norrländsk blues när den är som bäst!

En annan dag svängde jag förbi Stockholms stadsmission på väg hem, och kom ut med livets fynd. En helt oanvänd byxdräkt från ett amerikanskt märke som jag spanat på länge. Men de är så sjukt dyra! Så att hitta en ny till en bråkdel av priset, OCH den passade!, var fantastiskt. Nu längtar vi efter sommar!

Sen var det dagen innan arbetsproverna skulle in, men Karro spelade på Stampen, och det kunde jag inte låta bli.

Så jag mötte upp mamma, pappa och min moster som var i stan, och gick dit. Varken pappa eller moster hade sett Karro live förut, men som synes var hon svinbra.

Dagen därpå gick jag upp i ottan och skyndade mig till skolan. Jag behövde göra klart räven Hildur. Först hade jag tänkt rita henne tatuerad med Poscapennor, men det fick inte alls den effekt jag ville ha, jag ville hon skulle kännas som blåvitt porslin med moderna symboler. Så under spelningen hade jag bestämt mig för att klä henne i finanstidningssidor, de är ju färgade. Mitt lim räckte precis till, och klockan 12.00, efter en fotografering i det fria (för även rävar i paper maché gillar att vara utomhus), skickade jag in arbetsproverna. Och var helt ärligt helt slut. Men mamma, Karoline och Amanda ville fira detta, så vi lunchade på Södra teatern och tyckte om varandra innan jag cyklade hem och dog lite.

Jag trodde jag skulle vakna sjuk på lördagen, som en gärna gör när stressen går ur en, men icke! Hurra! Jag mötte upp Amanda och Saga på Pop.

Jag hade med mig spexiga drinkar till oss och vi satt och mös innan Saga låste affären för kvällen.

Sedan gick vi till Geronimo’s och lyssnade på Horisont; rockmusik från Göteborg med mycket hår.

På söndagenskvällen var allt lugnt, allt var inskickat och jag hade städat hemma. Jag bestämde mig för en ansiktsmask och en sen kopp kaffe och tänkte nu, nu börjar jag snusa igen.